Soltorps hemsida

Dagens bevakningsträning hörde inte till den roligaste. Överlag på kursen så har det inte varit så mycket till träning, utan mer utav dåligt förberedda tillfällen där hunden förväntas göra färdiga moment på en gång. Detta utan att hunden överhuvudtaget lärt sig grunderna.

Två veckor kvar till lydnadscertifieringen och nu tycks kursledningen börja få panik – de flesta hundarna ligger nog inte på en nivå hög nog för att klara godkänt i lägre klass lydnad. Därför måste vi naturligtvis köra färdiga moment enligt regelboken – trots att hundarna inte är redo. Hänvisa till den korta tid som är kvar till provet tycker jag personligen är ett dåligt argument för att utsätta hundarna för situationer de inte klarar av. Det är möjligt att de inte kommer klara av det 1:a provet – men man tycks fast besluten att även se till att förstöra dem så att man är säker på att de inte är färdiga till ett omprov heller! *ironi*

Dagens övningar började med en kort motivationsövning ljud. Helt ok! Även om det är synd att halva kursen gått innan man insåg att motivationsövningar kunde vara bra. Sedan en kort stillastående bevakning. Det går till så att man sätter upp hundarna på linje med att antal meter lucka för att sedan bevaka ett område 180 grader framför sig. Tanken är att de sedan ska markera ljud eller vittring i det området. Fast det förutsätter ju att hunden förstår vad den ska göra… Chip ser det mer som ett passivitetspass och blir uttråkad, försöker klänga på husse för att få fart på honom, börja bjuda på beteenden och annat som kanske kan ge belöning. Visserligen några korta ljudmarkeringar – men på andra ljud i området än det som han ska markera. Han belönas ändå för dessa då jag vill att han ska börja förstå vad som förväntas utav honom. Eftersom det är ett område med mycket snö och byggnader så transporteras ljudet på ett oförutsägbart sätt så det är inte lätt att få bra markeringar.

Därefter till dagens katastrof – 5 minuter platsliggning med skott. Ingen av hundarna är ju skottberörda så egentligen borde det inte vara något bekymmer. Däremot är det väldigt få hundar som har en stabil plats. Chip har tillhört en utav dem – men nu vet jag inte längre… Han börjar få nog av platsliggningar där hundar reser sig upp två meter bort. Där förarna ryter åt och sliter i sina hundar för att försöka tvinga dem att ligga ned. Lägg sedan på den nervositet som sprider sig i gruppen av oroliga förare när det sedan ska skjutas också… Vi hade redan innan dagens start skjutit lite medan hundarna värmde upp och det var inga problem. Sedan så sköts det några skott till innan vi skulle lägga dem plats. Kursledaren tyckte att vi skulle sätta oss ned bredvid hundarna och ”gulla” lite med dem!!! För det skapar ingen uppfattning hos hundarna om att det är något märkligt i görningen… Naturligtvis avstod jag från att göra det utan ägnade mig åt kontaktövningar istället. Inte heller här är skotten några bekymmer.

Sedan platsliggning – oroligt redan vid uppställning. Hundar som inte vill lägga sig ned – sätter sig upp - o.s.v. Tycker att man borde brutit här men hundarna ska klara av det här!!! *mera ironi* Första skottet faller medan föraren bredvid Chip försöker lägga ned sin hund som satt sig upp. Han inser det omöjliga och tar hunden och går därifrån för att inte skapa mer oro och konflikter. Heder åt honom för det! Samtidigt passerar en annan hund/förare framför och i mellan för att ta sig längre bort då denna absolut inte vill ligga ned då det skjuts. Själv står jag på 10-15 meters avstånd och betraktar ”skådespelet”. Chip ligger än så länge stabilt. Efter 3:e skottet sätter han sig upp och går inte att lägga på avstånd. Går tillbaka till honom och försöker lägga honom igen. Han känner inte för det här längre… och sätter sig upp ytterligare någon gång innan platsliggningen avslutas. Stannar kvar och kör några korta lägganden och belönar dessa. Vet inte hur påverkad han blivit av detta… Tror inte skotten kommer vara några bekymmer – är däremot orolig för att han inte ska vilja ligga plats längre. Får väl ta reda på det snarast möjligt och försöka lägga honom med några stabila hundar. Jag borde ha brutit tidigare och inte utsatt honom för detta!  *skäms*

Det gör ju inte saken bättre att gruppen efteråt blir utskällda för att vi inte tränar tillräckligt och att hundarna är så olydiga. Det är minsann bara spänna ögonen i dem och kräva att de ligger ned. De ska minsann veta vem som bestämmer… (vet inte om jag ska skratta eller gråta?)

Tur att det bara är två veckor kvar till lydnadscertifieringen. Själva kommer vi inte vara med nästa gång då jag istället ska tävla agility med Roo. Klarar vi sedan provet så kommer antagligen inte en minut till ägnas åt lydnad på kursen. Skönt – då kommer inte heller så mycket tid behöva läggas på att reparera uppkomna ”skador”.

Vi avslutade dagen med en patrullstig – och det här är ju det som gör det så svårt att bara lägga av. Att se med vilket fokus och vakenhet han tar sig an uppgiften. Går lugnt och sansat. Läser av omgivningen och markerar tydligt och bra – såväl ljud som vind. Det syns verkligen på honom att det här tycker han är kul och tar på största allvar. Skönt med ett bra avslut på dagen ändå!

Får se hur pass berörd Chip blivit av allt ovanstående – han är ju trots allt van vid att det brukar vara stökigt. Det kanske mest husse som börjar känna sig påverkad då ”träningen” bedrivs på ett sätt som känns så destruktivt… Har tappat sugen en hel del – samtidigt som kampviljan växer sig starkare att visa att man kan träna hund framgångsrikt på ett annat sätt. Visserligen tror jag säkert att man kan försöka göra hela moment redan från början – en duktig hund kan säkert på 5 år eller så lära sig att plocka ut och förstå vad det är föraren förväntar sig utav den. *ytterligare ironi*

Känns som jag ägnat mycket tid till att för min egen del försöka förstå vad det är som förväntas av hund och förare så att jag ska kunna träna in saker på egen hand med egna metoder. Jag har ju inte hållit på med bevakning tidigare så på något sätt är man ju tvungen att försöka skaffa sig erfarenhet. Visste nog från början att man inte skulle träna på ett sätt som helt och hållet skulle passa mig – men att det skulle vara så här illa och att en hundtjänstinstruktör med så ”många” års erfarenhet besitter så lite kunskap om hund och träning är skrämmande!  Tror att man skulle bli bättre tränad av någon som aldrig sett en hund förut med enbart en regelbok i hand!